Vem får behålla bostaden när sambor separerar?
Kort svar
Är bostaden samboegendom kan den sambo som bäst behöver den få den i avräkning på sin lott vid bodelning, om det är skäligt.
Är det en hyresrätt eller bostadsrätt som inte är samboegendom kan den andra sambon i vissa fall ha rätt att överta den.
Förklaring
Det här regleras i sambolagen. Enligt 3 § utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen har förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §. Hur samboegendomen fördelas anges i 16 §.
Enligt 16 § ska samboegendomen fördelas på lotter. Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få den egendomen i avräkning på sin lott, eller utan avräkning om värdet är ringa. Om bostaden tillhör den andra sambon krävs dessutom att övertagandet kan anses skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt.
Enligt 22 § gäller något annat när den ena sambon har den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och egendomen inte är samboegendom. Då har den andra sambon rätt att överta bostaden när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och det kan anses skäligt. Har samborna inte och inte har haft barn tillsammans gäller det bara om synnerliga skäl talar för det. Anspråket ska som huvudregel framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde, och den som övertar bostaden ska ersätta den andra sambon för värdet.
Paragraferna avgör inte i förväg vem som bäst behöver bostaden. Det bedöms i varje fall, och om samborna inte är överens är det domstolen som avgör. Lagsvar förutspår inte utfallet.
Så går du vidare
- Kolla vilken sorts bostad det ärAvgör om det är samboegendom eller en hyresrätt eller bostadsrätt som tillhör en av er.
- Anteckna när förhållandet upphördeAnspråket ska som huvudregel framställas senast ett år efter det.
- Ta hjälp av en juristÄr ni inte överens är det domstolen som avgör. Du hittar en via Lagsvars Hitta jurist.
Så läser du en hänvisning
- SFS 2003:376
- Lagens nummer i Svensk författningssamling: år och löpnummer. Numret följer lagen genom alla ändringar.
- Lag (…).
- Markeringen sist i en paragraf anger den ändringslag som senast ändrade just den paragrafen. Saknas den har paragrafen sin ursprungliga lydelse.
- Ändrad t.o.m.
- Anger till och med vilken ändringslag den konsoliderade texten är uppdaterad. Texten hämtas från Riksdagens öppna data, källa Regeringskansliet / Lagrummet.